Pengar bör investeras där de gör störst nytta – i kunskap, inte i fastighetsvinster

Visste du att Stockholms universitet varje år betalar nästan en miljard kronor i hyra — till ett statligt bolag som samtidigt gör miljardvinster? Det är pengar som kunde ha gått till fler lärartimmar, bättre studieplatser och ökat studentstöd. I stället pressas universitet, studentkårer och studentföreningar av orimliga hyror, som i slutändan drabbar studenter. 

Akademiska Hus är ett statligt aktiebolag som närmast har monopol på att hyra ut lokaler till landets statliga universitet och högskolor. De hyr ut ungefär 60 procent av lärosätenas lokaler och är verksamma på 15 orter i Sverige (Akademiska Hus årsredovisning 2024). 

Det är staten som ger Akademiska Hus dess uppdrag: att utveckla och förvalta hållbara och attraktiva kunskapsmiljöer. Men bolaget ska samtidigt agera affärsmässigt, det vill säga ta ut marknadshyror precis som privata fastighetsbolag. Det här slår särskilt hårt mot storstadsuniversitet, där hyrorna blir betydligt högre än på mindre orter. Problemet har lyfts gång på gång — senast i Stockholms universitets budgetunderlag för 2025–2027.

“Stockholms universitet har, liksom andra lärosäten, under lång tid påtalat problemet med den marknadshyressättning som Akademiska Hus tillämpar. Modellen medför att storstadsuniversiteten får en betydligt högre kvadratmeterhyra jämfört med lärosäten på mindre orter” (SU Budgetunderlag 2025–2027, s 9). 

Hyreshöjningar som slår mot studenterna 

2024 betalade Stockholms universitet omkring 1 miljard kronor i hyra — cirka 15 procent av universitetets totala utgifter på 6,5 miljarder (Stockholms universitets årsredovisning 2024, s 75). Samtidigt gick Akademiska Hus med 2 miljarder i vinst — en vinstmarginal på hela 25 procent (Akademiska Hus årsredovisning 2024, s 36). 

Av dessa pengar går en stor del direkt till statsbudgeten, istället för till universitetens kärnverksamhet. Hyreshöjningarna fortsätter dessutom i snabb takt — under 2022 och 2023 höjdes hyrorna med sammanlagt 14 procent (Eliasson 2023). När universitetens övriga kostnader samtidigt ökar, blir det studenterna som får betala priset genom färre lärartimmar, trängre salar och mindre stöd. 

Studentlivet i fara 

Studentkårer och studentföreningar påverkas också direkt av hyreshöjningarna. Eftersom deras hyror stiger i samma takt som universitetens, blir det allt svårare att ha råd med lokaler på campus. Flera studentföreningar i Stockholm har redan tvingats lämna sina lokaler. Det hotar studentlivet, som är avgörande för studenters psykiska hälsa, gemenskap och möjlighet till engagemang och inflytande.  

“Vi tvingas välja bort aktiviteter och evenemang eftersom det kostar för mycket att boka salar. Vi betalar till och med per stol – trots att vi bara har ett fåtal studenter i vissa grupper,” säger Tintin Appelgren, doktorand i koreanska, i en intervju med SUS.

Vad kan man få för en miljard? 

1 miljard kronor, Stockholms universitets lokalkostnader för 2024, motsvarar nästan hela budgeten för ett medelstort svenskt universitet. För de summor som varje år går till hyra skulle Stockholms universitet kunna finansiera hundratals nya lärartjänster, upprusta undermåliga undervisningslokaler, investera i modern teknik, skapa fler tillgängliga studieplatser och bygga fler tysta läsrum – något som efterfrågas starkt av studenter i dagens ofta trånga och bullriga universitetsmiljöer. 

1 miljard skulle också kunna finansiera fler och mer lättillgängliga stödfunktioner för studenter, exempelvis inom studievägledning, psykisk hälsa, karriärstöd och inkluderande pedagogik. Mer resurser skulle kunna ges till studentkårer, Studenthälsan och studentföreningar som spelar en avgörande roll för studenters trivsel, engagemang och sociala sammanhang. 

Dags att tänka om 

Det nuvarande hyressystemet innebär att statliga universitet — som inte är vinstdrivande företag — måste betala marknadshyror till ett statligt fastighetsbolag. Detta driver upp kostnaderna för utbildning och forskning och skapar ekonomiska otryggheter för både lärare, forskare och doktorander. Det riskerar också att skrämma bort internationella forskare och i längden göra svenska lärosäten mindre konkurrenskraftiga. 

De höga hyreskostnaderna begränsar också studenternas möjligheter till kultur- och föreningsliv.  

“Det är svårt att hitta vänner om man inte har en naturlig mötesplats. Särskilt om man kommer från en annan stad. Föreningslivet är inte ett trevligt tillägg, det är en förutsättning för att många ska orka plugga vidare,” berättar studenten Nils som intervjuats i ett reportage om lokalbristen vid SU. 

Likt Stockholms universitet anser SUS att vinsten från Akademiska Hus bör återföras till lärosätenas kärnverksamhet. Akademiska Hus bör även ges ett tydligare samhällsuppdrag som motverkar de höga hyrorna (se även SU Budgetunderlag 2025–2027, s 9). 

Vi uppmanar, likt SU, även våra riksdagsledamöter att minska – eller helt avskaffa – vinstkravet på Akademiska Hus. Akademiska Hus uppdrag är direkt kopplat till dess bolagsform – och innebär att bolaget, i enlighet med konkurrenslagstiftningen, inte har rätt att erbjuda sänkta hyror till universitet och högskolor. För att möjliggöra rimliga hyresnivåer behöver lokalförsörjningen för statliga lärosäten ligga hos en offentlig aktör, som har möjlighet att sätta hyror anpassade efter ändamål och behov – inte marknadslogik. 

Vi menar därför att riksdagen bör fatta ett principbeslut om att avveckla Akademiska Hus i dess nuvarande form, och ersätta det med en ny statlig myndighet med ansvar för lärosätenas fastigheter. Ett sådant skifte kräver en tydlig och rättssäker övergångsplan för att hantera tillgångar, kontrakt, personal och juridiska åtaganden.  

Pengar bör investeras där de gör störst nytta – i kunskap, inte i fastighetsvinster. Sverige behöver fler, bättre och billigare lokaler för utbildning. Det är så vi bygger ett starkt kunskapssamhälle och ett rikt studentliv.

Källhänvisningar: 

Akademiska Hus årsredovisning 2024 (pdf) 

Budgetunderlag för Stockholms universitet 2025–2027 (SU Medarbetarwebben) 

Eliasson, Per-Olof. Akademiska Hus om kritiken: “Huvudsyftet är att gå med vinst”. Universitetsläraren, 23 november.

Stockholms universitets årsredovisning 2024