Helgtentor, stress och dyra hyror – studenterna betalar priset för lokalbristen

När salarna inte räcker till läggs tentorna på helger. När hyrorna skenar tvingas studentföreningar lämna sina lokaler. Det som i teorin är en fråga om fastighetsförvaltning har i praktiken blivit ett hot mot både studenters återhämtning och studentlivets överlevnad. 

— Jag har haft sex salstentor och alla har varit på helgerna. Det tar på krafterna, säger Nils Littorin, statsvetarstudent och ordförande i Samhällsvetenskapliga föreningen vid Stockholms universitet. 

“Man får aldrig en paus” 

Nils är inne på sin sjätte termin på Stockholms universitet och pluggar statsvetenskap och nationalekonomi. Hans utbildning är en av få som fortfarande har majoriteten av sin undervisning på plats – men det betyder inte att allt fungerar smidigt. 

— Det är redan ett heltidsarbete att plugga. Man studerar hela veckan och ofta sent på kvällarna. När tentan sen kommer på en lördag eller söndag, då innebär det att man i princip pluggar sju dagar i veckan. Och på måndagen börjar nästa kurs, säger han. 

Nils berättar att tentorna i nationalekonomi skrivs av så pass många studenter att det helt enkelt inte finns plats att hålla dem på vardagar. De läggs därför på helger – inte för att det är bättre för studenterna, utan för att det är billigast. 

— Det här är inte hållbart i längden. Man får ingen paus, ingen tid att återhämta sig. I min drömvärld skulle jag ha tenta på en fredag och få vila på helgen innan nästa kurs drar igång, säger han. 

Färre lokaler – färre möten med studenter 

Men det är inte bara undervisningen som påverkas av lokalbristen och de höga hyrorna. Även studentföreningar får betala priset. Samhällsvetenskapliga föreningen (SF), där Nils är ordförande, tvingades nyligen lämna sin gamla lokal “Bojan” – en plats som länge varit hjärtat i föreningens verksamhet. 

– Bojan var vår identitet. Den låg centralt, nära tunnelbanan, och rymde allt från pubkvällar till pluggstugor och stora sittningar, säger Nils. 

Lokalen hyrdes direkt från Akademiska Hus och SF hade haft förstahandskontraktet sedan tidigt 2000-tal. Trots lokalens slitna skick var hyran orimligt hög, men som studentförening har SF upplevt att deras behov inte tagits på allvar. 

– Hade det varit en annan typ av verksamhet som hyrde lokalen hade det aldrig accepterats.  

Eftersom SF inte ägde lokalen själva krävdes det att Akademiska Hus stod för en totalrenovering. Men utan någon direkt vinning för fastighetsägaren dröjde det länge. Det var först i samband med universitetets lokaloptimeringsprojekt som det äntligen hände något. 

I dag huserar SF i en mindre ersättningslokal i Kräftriket. 

– Vi har inte alls samma möjligheter längre. Vår nya lokal är mindre, vi kan inte ha sittningar där, puben är trängre och det är färre som hittar hit. Det påverkar hela verksamheten. 

De som jobbar har fått ställa om. Sittningar planeras nu på andra ställen då verksamheten tidigare varit anpassad till en stor lokal. En sittning tog till exempel 4 timmar att förbereda innan, nu tar det 12 timmar. 

Föreningen har också fått höja priserna i baren och på event. 

— Vi behöver sälja ett visst antal öl varje event för att ha råd med hyran. Annars går det inte runt. Samtidigt märker vi att höjda priser gör att färre kommer. Det blir en ond cirkel, berättar Nils. 

Föreningslivet – en trygghetszon för många 

För Nils var SF en avgörande anledning till att han valde att stanna kvar i Stockholm. 

— Jag kände ingen när jag flyttade hit. SF blev min trygghetszon. Jag hittade mina bästa vänner där. Utan föreningen vet jag inte om jag hade fortsatt plugga. 

Han är orolig för att fler föreningar ska tvingas flytta eller lägga ner – något som i förlängningen riskerar att slå hårt mot studenters sociala liv och psykiska hälsa. 

— Det är svårt att hitta vänner om man inte har en naturlig mötesplats. Särskilt om man kommer från en annan stad. Föreningslivet är inte ett “trevligt tillägg”, det är en förutsättning för att många ska orka plugga vidare, säger han. 

“Det är en fråga om prioriteringar” 

För Nils är det tydligt – så länge det är billigare att lägga tentor på helger och dyrare att ha funktionella lokaler, kommer utbildningen att fortsätta anpassas efter fastighetslogik snarare än studenters behov.  

—  Om det fanns fler fräscha, lugna lokaler med fönster och fungerande element skulle det vara mycket lättare att till exempel stanna kvar och plugga efter föreläsningarna. Som det är nu är det svårt att hitta ro, särskilt om man vill plugga mitt på dagen. Då går man hellre hem, säger han. 

— Det är en fråga om prioriteringar. Så länge Akademiska Hus ska gå med miljardvinster kommer universitetet att tvingas spara på andra håll. Och det är studenterna som får ta smällen, avslutar Nils.