SUS survival guide

Vad är det vanligaste misstaget studenter gör när det gäller återhämtning?

Ett vanligt misstag är att prioritera bort återhämtning när kraven ökar. Många tänker att de måste bli klara med alla uppgifter innan de kan ta paus. För att orka studera långsiktigt behöver återhämtning vara en naturlig del av vardagen och inte något som skjuts upp till senare.

Hur märker man att man egentligen behöver pausa och återhämta sig?

Det finns flera signaler på att kroppen och hjärnan behöver återhämtning. Det kan handla om att du har svårt att koncentrera dig, känner dig ovanligt trött, blir lättirriterad eller tappar motivationen. Stress kan också påverka sömnen, vilket kan leda till sömnsvårigheter eller sömnlöshet. Om du har svårt att varva ner på kvällen, somna eller känner dig trött trots att du har sovit kan det vara ett tecken på att du behöver mer återhämtning.

Vad är ett enkelt sätt att återhämta sig även under intensiva pluggperioder?

Återhämtning behöver inte vara komplicerad eller tidskrävande. Små, regelbundna pauser under dagen kan göra stor skillnad. Att ta en kort promenad, byta miljö eller sträcka på sig kan hjälpa kroppen och hjärnan att återfå energi.

Ett enkelt sätt att varva ner är också att öva på att vara närvarande i stunden. Det kan till exempel vara att rikta uppmärksamheten mot andningen en stund, lägga märke till omgivningen under en promenad eller äta en måltid utan att samtidigt använda mobilen. Att stanna upp några minuter kan minska stress och hjälpa dig att återfå fokus.

Måste återhämtning alltid innebära vila – eller kan det vara något annat?

Nej, återhämtning behöver inte bara vara vila. Det kan också vara fysisk aktivitet, tid i naturen, socialt umgänge eller kreativa aktiviteter. Det viktiga är att det ger dig energi och hjälper dig att koppla bort krav för en stund.

Återhämtning är dessutom individuellt. Försök att prova olika aktiviteter och reflektera över hur du känner dig efteråt. Känner du dig lugnare, piggare eller mer fokuserad? Genom att lära känna vad som fungerar för just dig blir det lättare att hitta hållbara sätt att återhämta dig.

En viktig del av återhämtning är också att träna på att vara närvarande i det du gör. Ofta fortsätter tankarna att kretsa kring allt som måste göras, även när vi försöker vila. Försök istället att rikta uppmärksamheten mot den aktivitet du gör just nu, vare sig det är en promenad, träning, umgänge eller en hobby. Att vara närvarande kan hjälpa dig att bryta orospiraler och ge hjärnan bättre förutsättningar att återhämta sig.

Om du fick ge råd till en student som känner sig överväldigad – vad skulle det vara?

Försök att stanna upp och fokusera på vad som är viktigast just nu. Dela upp större uppgifter i mindre och mer hanterbara steg, och ta en sak i taget.

Fundera också över vad som bidrar till stressen och om det finns något i vardagen som går att förändra. Vissa perioder i livet och studierna är mer krävande än andra, och det kan vara hjälpsamt att acceptera att det känns tufft just nu. Samtidigt är det viktigt att inte låta stressen styra hela vardagen. Det kan till exempel innebära att man börjar prioritera bort sömn, måltider, återhämtning och sådant som ger energi, eller att tankarna ständigt kretsar kring allt som måste göras.

Om det känns svårt att veta vad nästa steg är kan det vara värdefullt att prata med någon du har förtroende för eller vända dig till Studenthälsan för stöd och vägledning.

Vilket är det vanligaste misstaget studenter gör när de planerar sina studier?

Att underskatta hur mycket självständigt arbete universitetsstudier kräver och att inte fördela arbetet jämnt över tid. Heltidsstudier motsvarar ungefär en 40-timmarsvecka, men på många utbildningar består en stor del av den tiden av självstudier snarare än schemalagd undervisning. Veckor med få föreläsningar eller seminarier bör därför inte ses som ledig tid – de är avsedda för exempelvis läsning, skrivuppgifter och grupparbeten.

De studenter som får störst svårigheter tenderar att se lugnare veckor som en paus och arbetar sedan intensivt inför deadlines. Forskning om lärande visar tydligt att studier som fördelas över hela kursen är betydligt mer effektiva än att lägga samma antal timmar på intensivt pluggande i slutet.

Hur kan man studera smartare i stället för att bara studera längre?

Att studera smartare handlar inte om att undvika ansträngning. Djupinlärning kräver alltid arbete, och de strategier som känns enklast, som att läsa om samma text, stryka under och kopiera citat, är ofta de som ger minst lärande. Nyckeln är att lägga ansträngningen där den faktiskt gör skillnad.

Distraktioner och brist på struktur skapar onödigt extraarbete. Försök därför att minska dem genom att exempelvis stänga av notiser på mobilen, göra en sak i taget och strukturera upp röriga anteckningar. Välj sedan studiestrategier som är mer krävande men också mer effektiva: testa dig själv i stället för att bara läsa om anteckningar, sprid ut repetitionen över flera dagar och varva närliggande ämnen under samma studiepass.

Den här typen av produktiv ansträngning kan kännas långsammare, men det är just utmaningen som hjälper dig att bygga en förståelse som håller över tid. Ha även detta i åtanke när du använder chattbotar som studiehjälp. Du kan använda dem för att bryta ner komplexa ämnen eller kritiskt granska dina idéer och din förståelse, men om du använder en chattbot för att undvika den produktiva ansträngningen riskerar du att lära dig mindre effektivt.

Vad är ett bra sätt att komma igång när man känner sig stressad eller har skjutit upp studierna?

Gör det första steget så litet att det nästan blir svårare att inte börja. Sätt en timer på tio minuter och börja med den enklaste delen av uppgiften. Du kan till exempel organisera dina anteckningar, skriva ett första utkast till ett stycke eller läsa en sida.

Motivationen kommer ofta efter att du har börjat, inte före. Målet är därför helt enkelt att ta sig över den första tröskeln. Fastna inte heller i oro över kvaliteten på det du gör. Ett ofärdigt och halvgenomtänkt första utkast tar dig närmare målet än att inte börja alls.

Hur mycket bör studenter egentligen planera sina studier från vecka till vecka?

Det är bra att planera på två nivåer. Börja med att skapa en översikt över hela terminen så att du vet när nya kurser börjar, när du behöver skaffa kurslitteratur och när olika deadlines infaller. Planera sedan mer detaljerat en vecka i taget, gärna i entimmesblock.

Avsätt tid för specifika uppgifter, exempelvis att läsa vissa texter, arbeta med en särskild del av en uppgift eller repetera kursinnehåll. Glöm inte att också planera in tid för måltider, sömn och motion. På många utbildningar kan det fungera bra att planera in 5–7 självstudiepass på omkring tre timmar vardera.

Lägg även in några extra tidsblock som buffert så att du kan vara flexibel när det behövs. Kom ihåg att alla planer kan behöva ändras och bli inte besviken om du inte lyckas följa din plan exakt. Ta en stund varje vecka för att utvärdera planeringen. Om den inte har fungerat, fundera på om du behöver planera annorlunda eller om det finns något annat hinder som du behöver hitta ett sätt att hantera.

Vilket studietips önskar du att alla nya studenter kände till?

Att läsningen är en viktig del av din intellektuella utveckling. Se därför läsning som en färdighet att utveckla, inte bara som ett antal sidor du behöver ta dig igenom.

Att läsa på universitetet handlar inte bara om att ta till sig fakta. Det handlar om att lära sig granska en text kritiskt: Vem har skrivit den? Vilka belägg används? Hur förhåller sig texten till annan forskning? Det handlar också om att väga olika argument mot varandra och bli en del av ett akademiskt samtal.

Hur man läser skiljer sig dessutom mellan olika ämnesområden – att läsa en vetenskaplig artikel i fysik är inte samma sak som att läsa en historisk monografi. Var därför beredd på att känna dig som nybörjare igen när du börjar studera ett nytt ämne.

Läs aktivt: fundera över varför du läser texten, skaffa dig en överblick innan du börjar, ställ frågor till texten medan du läser och sammanfatta innehållet med egna ord efteråt. På så sätt hjälper läsningen dig att utveckla det kritiska tänkande som universitetsstudier kräver.

Var också försiktig med att använda chattbotar som en genväg. Om du använder AI-sammanfattningar som ersättning för din egen läsning går du miste om en viktig del av din intellektuella utveckling. Dessutom finns en risk att informationen du får inte är relevant eller korrekt.

Har du några särskilda tips för studenter som studerar och skriver på ett språk som inte är deras modersmål?

Se skrivande på ett annat språk som en färdighet som går att utveckla genom övning. Försök hitta möjligheter att skriva regelbundet även utanför examinerande uppgifter, till exempel genom att anteckna under läsning och föreläsningar eller skriva korta sammanfattningar av kurslitteraturen.

Återkoppling på texter är också mycket värdefull. Verktyg för grammatikkontroll kan vara till hjälp, men du kan även be kurskamrater att läsa dina texter eller boka en skrivhandledning hos Studie- och språkverkstaden.

När du läser kan du vara uppmärksam på språket och strukturerna som används i kurslitteraturen och medvetet bygga upp ditt akademiska ordförråd. Du kan skapa egna ordlistor utifrån det du läser eller använda befintliga akademiska ordlistor och frasbanker. Ordlistorna kan också importeras till appar med digitala minneskort för att användas vid repetition.

Vad är viktigast för internationella studenter vid Stockholms universitet att tänka på när det gäller studieteknik och effektivt lärande?

Var beredd på att universitetsstudier kan innebära mer självständigt arbete och kritiskt tänkande än du är van vid från tidigare studier. Lärare vill sällan att du bara återger det du har läst – de vill se att du analyserar, ifrågasätter och kopplar samman olika idéer.

Tänk också på att det finns många olika typer av skriftliga uppgifter och examinationer på universitetet. Utgå därför inte från att det finns ett enda standardiserat sätt att ta sig an dem.

Ha råden om produktiv ansträngning i åtanke även när du använder chattbotar. Använd dem på sätt som hjälper dig att tänka och arbeta aktivt, snarare än som en genväg förbi själva lärandet.

Försök också att skapa en mindre studiegemenskap tillsammans med kurskamrater eller andra studenter på universitetet. SUS aktiviteter och aktiviteter hos Studie- och språkverkstaden, exempelvis skrivgrupper och Shut up and write!-träffar, kan vara bra sätt att träffa andra att studera tillsammans med.