Studenters psykiska hälsa och återhämtning

Vi orkar inte mer - SUS kräver rätt till återhämtning för studenter 

Ta del av vårt påverkansarbete för att stärka studenters psykiska hälsa och säkerställa en studiemiljö med balans, återhämtning och mindre stress.

En god studiemiljö och hälsa bland studenter är en förutsättning för ett gott lärande. Samstämmiga studier visar dock att studenter fortsatt mår betydligt sämre än yrkesverksamma i samma ålder. Ett av de huvudsakliga problemen är möjligheterna till återhämtning, något studenter systematiskt förnekas.

Här lyfter vi problematiken kring återhämtning och presenterar det arbete vi gör för att skapa en mer hållbar studietid och en utbildning. Vår ambition är att påverka, informera och bidra till en framtid där studenters hälsa tas på största allvar.

SUS möter experter och studenter

För att belysa dessa ämnen ur flera perspektiv har vi samtalat med både experter och studenter. I intervjuerna delar de med sig av kunskap, erfarenheter och konkreta råd som kan bidra till ökad förståelse och stöd i studievardagen.

• SUS möter studenthälsan

  Studenthälsan är en resurs för studenter som erbjuder stöd och vägledning kring både psykisk och fysisk hälsa. Verksamheten arbetar förebyggande och finns till för att hjälpa studenter att må bra och hantera studiernas krav.
  
  SUS träffade Ingemar Dahlgren, chef för Studenthälsan, för att samtala om studenters stress, oro och återhämtning. Läs intervjun nedan.
  
  Vilka typer av psykisk ohälsa möter ni oftast bland studenter?
  Stress, oro, nedstämdhet, ångest.
  
  Vad ser du som de största orsakerna till brist på återhämtning hos studenter?
  Olika. Där varierar det. Det som lyfts fram är stressen som man har över att klara sina studier och att man behöver plugga mer och mer. Man tar inte pauser. Kraven från sig själv och från undervisningen gör att man känner att man inte kan ta pauser. Detta jobbar vi ganska mycket med i samtalen, vikten av att ta pauser, trots att det känns som att man måste plugga mer. Framförallt inför tentor. Man glömmer bort och tror att det kommer funkar bättre om man sitter uppe två nätter på raken. Det gör det inte.
  
  Sen är det tiden mellan sluttenta på en kurs och början på en ny kurs. En del upplever den stressen. Framförallt om man misslyckas med en tenta och behöver göra omtenta och att en då måste plugga dubbelt vilket gör att man har svårt med återhämtning.
  
  Och sen har vi dem som jobbar, de jobbar mycket. Det är också en grupp vi möter. Och de kan ha svårt att acceptera att det (stressen) beror på att man pluggar och jobbar. Om man dessutom har barn och försörjningskrav är det extra pålaga. Att behöva hämta och lämna barn och få ihop den tillvaron.
  
  Det variera helt enkelt.
  
  Hur påverkar studietakt och upplägg (t.ex. tenta på söndag, ny kurs på måndag, inga betalda studieuppehåll) studenternas välmående?
  Vi ser inte att detta är något studenter kommer med särskilt eller enbart. Vi efterfråga mer om deras situation. Vi vet att en del intuitioner lägger kurser så och jag kan tänka mig att studenter som pluggar vid flera institutioner upplever det mer. Intuitionerna lägger sina scheman och ser inte helheten.
  
  Orsakerna är individuella och det finns flera till brist på återhämtning.
  
  Vi har inte sett någon speciellt som lyfts i förhållande till betalt uppehåll men så som vi jobbar och tänker, tycker vi att studenterna behöver ta pauser och då behöver man ha uppehåll. Och under sommaren till exempel måste man jobba. Så det är klart att vi ser den stressen.
  
  Att ta en promenad är viktigt. Det räcker med en halvtimmes promenad för att rensa ganska mycket. Många tänker att de måste plugga den halvtimmen men den är viktigt att få in.
  
  Får man en längre sammanhållen ledighet är det självklart bättre.

  Vilken roll spelar ekonomisk stress och behovet av att arbeta vid sidan av studierna? 

  Det är ingen ovanlig kombination när vi träffar studenter och försöker förstå hur deras situation ser ut. Det är en vanlig kombination att man jobbar, helgerna till exempel.
  
  Det är många som kommer till oss och arbetar samtidigt. Sen träffar inte vi så många om man tänker på den totala mängden studenter, men av dem som vi träffar är de många som arbetar. Vi för ingen statistik över dessa frågor men jag märker att medarbetarna lyfter att det är många som arbetar vid sidan av studierna. Vi frågor varför de måste arbeta så mycket under terminerna och där ser det olika ut, om man har familj eller inte, bor hemma eller inte. Men man vill ha mer pengar för att kunna leva ett bra liv.

  Vad tycker du är den största utmaningen för ert arbete med studenters psykiska hälsa och återhämtning idag? 

  Vi gör så gott vi kan. Vi träffar inte alla studenter. Vi vet också att vi inte kan träffa alla studenter som vill träffa oss. Framförallt i form av individuella samtal (grupper är inga problem). Jag skulle säga att det finns en resursbrist tyvärr.
  
  “Det är inte bara arbetssätten utan vi är ganska få i relation till hur många studenter det är, och eftersom vi ser att ohälsan ökar bland de yngre personerna i samhället ökar självklart trycket på oss också.
  
  Vi har ingen statistik på hur många vi inte kan ta emot, vi har inte resurser till det utan jobbar på att ta emot så många som möjligt.

  Om ni hade fått mer resurser – vilka insatser skulle ni då göra och prioritera? 

  • Ta emot flera på individuella samtal. Det är nummer ett så att vi kan träffa fler studenter.

  • Mer dialog med undervisande personal. Att jobba med studiemiljöfrågorna i studiesituationer - mötet lärare student.
    Ibland uppstår onödig stress för att lärarna inte förstår, inte hinner med eller inte lyssnar. Bemötandefrågor. De är inte vana att träffa studenter som är stressade, eller har funktionsnedsättningar och ohälsa i stort. Man är inte vad vid den gruppen och kanske bemöter på ett olämpligt sätt. Det hör vi från studenter som upplever en viss utsatthet.
    Så att jobba mer med lärare skulle jag vilja göra.

  • Vi jobbar med 10 lärosäten. Vi skulle vilja vara mer synliga på plats på lärosätena vilket vi inte hinner med. Och det är något lärosäten ofta tar upp och frågar om vi kan komma dit och göra nått hos dem, och det är ganska svårt att få till.

  Om du fick ge konkreta förslag för att förbättra studenters återhämtning – vad skulle det vara?  

  • Se över schemaläggning på institutionerna och att bli medvetna om att det är bra med pauser mellan en kurs till en annan. En tenta till nästa kurs. Att gå från tenta direkt till nästa föreläsning är ju inte optimalt. Att tenta söndag kväll och börja nästa kurs måndag morgon.

  • Kunskap och ta till sig kunskapen. Hjärnan är trött efter två timmars pluggtid. Inte piggare efter tre timmar.
    Att lära sig när ens hjärna funkar bäst för en själv. Alla är olika. Vissa pluggar jättebra på kvällar och nätter, andra gör inte det utan pluggar bäst på förmiddag eller tidig morgon. Men man ska inte plugga 12 timmar i sträck.

  • Återhämtning är att koppla av och göra annat, gå på bio och träffa vänner, göra annat. Låta hjärnan få göra annat för det är då det sjunker in. Att sova bra är också jätteviktigt. Sömnen är viktigt för att klara tentan.

  • Vi på studenthälsan kan hjälpa till, och studie och språkverkstaden samt riktat pedagogiskt stöd. Det finns information hos oss.  

  Finns det något sista du skulle vilja lägga till?
  
  Återhämtning är ett viktigt ämne. Att gå på våra workshops och grupper är ett bra sätt att förebygga och hindra stressen för där lär man sig. Det är bra att gå på sådana grupper innan en är stressad för att inte bli stressad. Det är en verktygslåda.