Vi orkar inte mer!

Under juldagarna åker många studenter hem till sina nära och kära. Uppehållet i undervisningen blir i år två veckor långt, en välbehövlig tid för återhämtning efter en intensiv höst. Men vilka möjligheter finns egentligen till vila? Höstterminens sista studieperiod sträcker sig från den 2 december till den 18 januari och innebär att många har uppgifter att slutföra till vecka 2.  Den tilltänka ledigheten blir snabbt en inläsningsperiod. Många studenter kommer att trängas i tentalokaler söndagen den 18 januari för att därefter påbörja vårterminen med en tidig föreläsning morgonen därpå. I stället för att umgås med familj och vänner fortsätter studenter att plugga och den efterlängtade ledigheten får vänta. 

De allra flesta studenter känner igen sig i beskrivningen ovan. Under terminen som pågår har många dessutom gång på gång skrivit tentor på helger utan mer än en natts vila innan nästa kursmoment. Inte undra på att studenter fortsatt mår sämre än yrkesverksamma i samma ålder. 

Pedagogisk forskning visar att en god studiemiljö och en god hälsa bland studenter är en förutsättning för lärande. Nuvarande regelverk motverkar detta. För att Sverige ska stå starkt som kunskapsnation och för att studenter inte ska träda in till arbetsmarknaden utbrända måste det förändras. Återhämtning är en bristvara för studenter som flitigt arbetar sig igenom kurs efter kurs utan några garantier för helg eller dygnsvila. Vinterstudierna pågår under jul- och mellandagar, över nyår och in i den nya terminen. När ett riktigt studieuppehåll väl infinner sig i juni är det ofinansierat vilket innebär att de flesta tvingas lönearbeta så fort vårterminen tagit slut. Låter detta verkligen som ett hållbart system?  

Vinterledighet och dygnsvila – en bristvara för studenter 

Svenska lärosäten ansvarar enligt högskoleförordningen för en god studiemiljö. Inom detta uppdrag måste återhämtningen för studenter tas på allvar och universiteten måste ges större möjligheter att åtgärda dagens problem. Återhämtning är en självklarhet för många andra, för elever under skollov och yrkesverksamma under den betalda semestern, men studenter ges inga möjligheter till ihållande vila. Återhämtning är till och med en mänsklig rättighet enligt deklarationens artikel 24: 

Envar har rätt till vila och fritid, innefattande rimlig begränsning av arbetstiden och regelbunden semester med bibehållen lön. 

Studenter måste sluta behandlas som ett undantag från detta. Samstämmiga studier och rapporter från Folkhälsomyndigheten, Universitetskanslersämbetet och studentkårerna själva visar att en stor majoritet av unga i perioder upplever psykisk ohälsa och att studenter är långt ifrån ett undantag. Många är nöjda med kvaliteten på sina studier men kämpar med stress och ångest. Som ett första steg för att förbättra studenters psykiska hälsa och förmåga att lära sig bör det införas en riktig vinterledighet som är ett uppehåll mellan höst- och vårtermin på minst två veckor och en regel om tid för återhämtning mellan examination och nästkommande kursmoment om minst 36 timmar.  

Studier får inte bli en klassfråga 

Det är inte bara studierna som påverkar studenters vardag. Många studenter har idag arbeten, familj och andra åtaganden vid sidan om studierna. Studenter är en ekonomiskt utsatt grupp där bristen på både pengar och bostad leder till försämrad hälsa. När det långa studieuppehåll som finns under sommarmånaderna är helt ofinansierat tvingas studenter arbeta för att försörja sig och för att spara pengar för att täcka kostnader under kommande terminer, inte minst i storstäderna där bristen på skäligt prissatta lägenheter är som störst. 

Studier ska inte vara en klassfråga som sliter ner studenters välmående. Problemen med nuvarande studiestödssystem är många men för att möjliggöra för faktisk återhämtning i form av ihållande vila måste ledighet för studenter vara betald. Vi föreslår därför att studiemedlet utökas för att rymma fyra veckors ledighet med fullvärdigt CSN per läsår, utan återbetalningsskyldighet. Detta skulle möjliggöra för studenter att få vila och återhämtning under vinteruppehåll och luta sig tillbaka i soffan i stället för att återigen ta fram kurslitteraturen i skenet av en laptop. Det skulle även innebära att studenter inte omedelbart efter avslutad vårtermin behöver jobba utan kan ta en semestervecka och ändå har råd att betala hyran. 

Utredningen av studiestödssystemet 

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 att en översyn av studiestödssystemet ska göras. Vi väntar fortsatt på att en sådan ska tillsättas men vill föregå denna med förslagen ovan. Under tiden har Folkhälsomyndigheten fått ett uppdrag att stärka arbetet med studenters psykiska hälsa där de ska skapa sig en helhetsbild och föreslå förändringar som kan röra både CSN, UKÄ och UHR. Vår förhoppning är att en systemförändring tar sin utgångspunkt i proaktiva insatser för studenters hälsa. Rätten till återhämtning är något som idag förnekas studenter och för en hållbar studietid och ett gott lärande måste det åtgärdas skyndsamt.  

Vila är inte motsatsen till ambition, det är dess förutsättning. 
 
Victor Nygren, Ordförande - SUS, Stockholms universitets studentkår 
Kai Nuñez Wiklund, Vice Ordförande - SUS, Stockholms universitets studentkår 
Jessica Liander, Ordförande - SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation  
Giancarlo Valverde, Vice Ordförande - SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation

Läs mer om vårt arbete HÄR.