SUS intervjuar professor Göran Kecklund om återhämtning

Som en del av vårt påverkansarbete för att stärka studenters psykiska hälsa och skapa en mer hållbar studiemiljö har SUS intervjuat professor Göran Kecklund, expert inom stress, sömn och återhämtning. 

Göran Kecklund är professor vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet och har forskat om stress, återhämtning och sömn sedan 1980-talet. 

Han beskriver stress som en naturlig del av livet, men betonar att återhämtning är avgörande för att kraven ska vara hållbara i längden. 

Alla utsätts vi för krav i livet, vi har stress. Om man är student kan stressfaktorn vara ens studier men också ens privatliv. Det går inte att undvika stress i vardagslivet. Ett liv helt utan stress innebär inga utmaningar och man går miste om mycket av det som är kul livet. Men för att det här ska vara hållbart i längden behöver man hitta en balans så att man får perioder med återhämtning mellan perioder med stress. Återhämtning innebär att man får nedvarvning, att vi kopplar av och att de biologiska stressystemen stängs av. 

Han menar att sömnen spelar en central roll för återhämtningen. 

Sömnen har en viktig roll för återhämtningen: att sova för lite eller att nästan alltid ha störd sömn innebär att det är svårt att få sitt återhämtningsbehov tillgodosett. 

 Lyckas man med återhämtning kan man klara av de påfrestande kraven som det är att vara student. Det är återhämtnings betydelse – och den är viktig för vår förmåga att hantera stress. 

Samtidigt menar Göran att ansvaret inte bara kan ligga på individen. 

Jag tycker att universiteten och studenterna, och kåren som en representant för studenterna, ska kroka arm i den här frågorna. Att stötta studenternas återhämtning är en typisk win-win situation som kan förbättra studieresultaten och studenternas hälsa och välbefinnande. 

Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan få allvarliga konsekvenser – både under studietiden och senare i livet. 

Det kan innebära att det tar längre tid att göra klart sin utbildning, sämre studieresultat och svårare att komma in på arbetsmarknaden när studierna är avslutade. Man är inte lika bra förberedd för arbetslivet helt enkelt. 

Det finns mycket för samhället att vinna på att man minskar den psykiska ohälsan, till exempel långvarig stress. På individnivå kan minskad psykisk ohälsa innebära ökad livskvalité och att man känner sig nöjd med livet och mår bra. 

När det gäller studietakten menar Göran att arbetstoppar är svåra att undvika, särskilt i samband med tentaperioder. 

De flesta kurser är mer krävande i slutet, särskilt i samband med examinationer. Arbetstoppen under slutet av kursen innebär ofta stress och ibland även för lite återhämtning. Men stressen under slutet av en kurs är kortvarig och inte nödvändigtvis dålig OM man har en lugnare period efter tentan, det vill säga en återhämtningspaus. 

Han ser fördelar med återhämtningspauser mellan kurser. 

Att kunna lägga in en återhämtningspaus när man byter kurs kan förmodligen minska stressbelastningen. SUS föreslår 36 timmar – jag tycker man kan fundera på två dygn (48 timmar). Inom arbetslivet finns det regler för veckovila och om akademiska studier räknas som arbete är det inte orimligt att ha två lediga dagar före man börjar en ny kurs. 
 
Har man en tenta på en lördag så är det bra om nästa kurs börjar först på tisdag. Och att man så långt det bara går försöker ha tentor måndag till fredag. 

När det gäller förslaget om betalt vinteruppehåll menar Göran att det är rimligt ur ett återhämtningsperspektiv. 

Utifrån ett återhämtningsperspektiv så tycker jag att det verkar rimligt. Sen kan det finns andra hinder som motverkar att ledig tid används för återhämtning, till exempel att man måste arbeta för att få ekonomin att gå ihop. Det finns amerikansk forskning som visar att återhämtningen försämras för studenter som måste jobba mycket, särskilt under intensiva studieperioder.  
 
Men det behöver inte bara vara negativt att jobba under studietiden, arbete kan förmodligen även vara återhämtande. Man gör någonting annat än att studera vilket kan underlätta nedvarvning och att man släpper tankarna på studierna. Återhämtning är ju inte bara att vila och vara passiv, utan tvärtom kan återhämtning underlättas av att vara aktiv, exempelvis genom att umgås med vänner, träna eller göra en kul hobby. Men den aktiva återhämtningen får inte förenas med för mycket krav och måsten. 

Avslutningsvis betonar han vikten av att universitet tar ett tydligare ansvar för studenters arbetsmiljö och att det är klokt att satsa mer på att stärka kunskaperna om återhämtning, både för studenter och lärarpersonal.  

Studenters arbetsmiljö förtjänar helt enkelt att få mer uppmärksamhet. 

Läs den fullständiga intervjun HÄR.