Vi uppmanar utbildningsministern att tänka innan han läser eller talar – som vi gör

Utbildningsminister Johan Pehrson uttalade sig igår om läskunnighet och basunerade ut att ”den som har svårt att läsa även har svårt att tänka”. 

Det här är inte bara en förolämpning av all våra medstudenter med läs- och skrivsvårigheter och de som inte studerar på sitt modersmål utan även en brist på förståelse för högskolornas pedagogiska mångfald och kurslitteraturens roll i undervisningen.  

Utbildningsministerns uttalande är en del av ett förlegat synsätt på universitets- och högskolestudier där kunskap som hämtas från en bok repeteras på en examination. Det är inte den pedagogik studenter uppskattar eller får mest nytta av enligt högskolepedagogisk forskning. Det är inte heller den pedagogik som skapar mest samhällsnytta.

För att utvecklas som student krävs först ett akademiskt tankesätt och möjligheten till att vara en medskapare i sin utbildning och kunskapsinhämtning för att sedan ta del av källor som ett komplement till och fördjupning av detta i form av text, ljud och bild, analogt liksom digitalt. Liksom ljudböcker och digitala uppslagsverk borde andra digitala verktyg ses som möjligheter för lärande och reflektion utifrån vetenskapliga perspektiv. Liksom studenter läser kurslitteratur med en kritisk blick bör vi ges möjligheter att använda andra medier med samma kritiska perspektiv i stället för att misstänkliggöras som fuskare eller letandes efter genvägar. 

Man kan ta sig igenom en utbildning utan att konstant ha näsan i en bok, men man kan inte ta sig igenom en utbildning utan att tänka. Vi uppmanar utbildningsministern att nästa gång tänka innan han läser eller pratar, precis som vi gör. 

/Victor Nygren,
Vice ordförande på SUS