Kårhusockupationen 24 maj 1968 – en nyckelhändelse i Sveriges studentpolitiska historia

I maj 1968 ägde en händelse av stor betydelse rum vid Stockholms universitet  – Kårhusockupationen – där studenter ockuperade SUS som en form av protest mot den tidens studentpolitik och utbildningsdebatt. Kårhusockupationen står som en viktig händelse i Sveriges studentpolitiska historia och markerar en tid av politiskt engagemang och aktivism bland studenter. Men vad var det egentligen som hände och vilka blev konsekvenserna? 

Vad orsakade kårhusockupationen? 

I början av 1960-talet fördubblades antalet studenter i Sverige. Regeringen oroade sig över att många studenter i framför allt humaniora och samhällsvetenskap inte fullföljde sina studier, eftersom många läste fristående kurser. På initiativ från Finansdepartementet föreslog därför Universitetskanslersämbetets arbetsgrupp för fasta studiegångar (UKAS) våren 1968 att studenter inom humaniora och samhällsvetenskap skulle tvingas välja programutbildningar. Dessutom skulle studenter som inte tog sina poäng kunna stängas av från fortsatta studier.  

Kårhusockupationen uppstod som en reaktion på ett möte som Stockholms universitets studentkår kallat till för att diskutera regeringens planerade reform av studieordningen. Mötet, som hölls den 24 maj 1968, var avsett att ge studenterna en plattform att uttrycka sina åsikter och oro kring de föreslagna förändringarna. Men mötet tog en oväntad vändning när mötesdeltagarna förklarade kårhuset som "ockuperat". 

Ockupationen var alltså en strävan att bekämpa det som sågs som överdriven statlig inblandning i högre utbildning. Demonstrationen fick stor uppmärksamhet, och till och med Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltog för att försöka adressera studenternas oro. 

Konsekvenser av kårhusockupationen  

Kårhusockupationen och den breda studentrörelsen under denna tid fick konsekvenser för den svenska studentpolitiken och samhället i stort. De följande åren skedde flera uppmärksammade ockupationer runtom i landet. I Stockholm intogs exempelvis kvarteret Mullvaden på Södermalm i elva månader. Därtill visade kårhusockupationen aktivister i hela Sverige att husockupationer kunde vara ett politiskt verktyg. 

Vikten av studenternas makt   

Kårhusockupationen belyser vikten av studenternas makt och deras förmåga att driva förändring. Genom sitt mod, sin envishet och sitt engagemang visade studenterna under denna händelse inte bara sitt motstånd mot reformen i utbildningspolitiken, utan också sin vilja att kämpa för sina rättigheter. Kårhusockupationen står som ett levande exempel på hur studenter kan som aktiva medborgare sträva efter att forma samhället i en riktning som speglar deras värderingar och övertygelser.